skärp dig nu bella.

jag vet ju att man ska vara så otroligt glad och lycklig!
jag menar, vi lever ju faktiskt ett så otroligt bra liv egentligen.
tänk på de stackars fattiga barnen i afrika som svälter etc etc etc.
vad fan har jag för rätt att känna mig ledsen och arg och vad har jag för rätt till att vara trött på livet?
när de stackars barnen svälter?
 
jag är trött på att hela världen går ut på att ha mest pengar och att bli så framgångsrik som möjligt.
jag är trött på socialen som inte fattar ett skit.
jag är trött på arbetsförmedlingen som inte heller fattar ett skit.
jag är så förbannat trött på att inte veta vad fan jag vill göra med mitt liv!
 
jag fick inte jobbet på PEC.
vad gör det förresten?
skitjobb är vad det är.
vara instängd i ett jävla bås och prata med otrevliga gubbar hela dagarna.
"JÄVLA TELEFONFÖRSÄLJARE, JAG HATAR ER HELA BUNTEN! ...klick..."
ja surgubbe, jag hatar också telefonförsäljare.
men du gjorde hela introduktionen outhärdlig.
 
jag vill seriöst skrika.
SKRIKA SÅ JÄÄÄÄVLA HÖGT.
 
det är fler än jag som inte heller vet vad dem vill göra med sitt liv.
men de flesta av dem personer som säger det har iaf ett jobb,
något att göra om dagarna.
jag går här hemma, sitter i mitt rum med datorn i knät och gör inte ett skit.
jag vet att jag gnäller! det finns ju massvis att göra.
sök flera jobb, gå ut och gå, städa osv.
men min lust till allt har bara försvunnit.
jag har ingen lust med ett skit.
 
en av mina favoritsysslor (när jag har pengar) är att shoppa.
jag blir glad och längtar så tills jag får komma hem och prova kläderna och prova nya outfits.
jag var i karlstad idag och jag hade ingen lust att köpa något alls.
drog med benen efter mig men ville ändå få tillbaka lusten så jag drog mig från affär till affär och hoppades på att lusten skulle komma tillbaka bara jag hittade "det där speciella" klädesplagget, acessoaren eller skorna.. ja ni fattar.
men jag blev bara deppig av att gå där bland allt folk.
att titta på folk som skrattar och shoppar och håller varandra i handen.
jag blev bara arg.
"lev ni era perfekta liv" tänkte jag.
vem är jag att döma att deras liv är perfekta?
dem kanske mår som jag?
jag måste sluta med det där fasonerna.
skärp dig bella.
 
jag ville som vanligt bara skriva av mig..
ingen har nog orkat läsa hit iaf, haha.
byebye!

someone who makes you smile even if you don't want to

 
Min glädje, min kärlek, mitt liv.
Jag vet inte vad jag skulle göra utan den där människan.
Han som ger mitt liv gnista, och som förgyller varje dag.
Det går knappt att förklara.
Jag vet inte hur många gånger jag försökt förklara för honom hur mycket jag älskar honom.
Men jag får aldrig till dom perfekta orden.
Så jag antar att "Jag älskar dig" räcker.
De mest uttjatade orden på hela jorden.
Men för mig är dom de största och mäktigaste orden.
De där orden man bara säger till få människor.
 
Du är det bästa i mitt liv josef.
Det allra bästa.
JAG ÄLSKAR DIG

något jag saknar

 
Är det något jag verkligen saknar så är det att sjunga!
I hela mitt liv, ända sen jag var fyra och stod framför spegeln och sjöng till "My heart will go on" så har jag velat stå på scen och "uppträda". 
Det är så otroligt roligt!
Jag önskar att fler kunde få sin dröm att gå i upplevelse när de drömmer om att få bli sångerskor/sångare.
Det är ju inte direkt ett "vanligt" yrke om man säger så.
Men om man tar mig som ett exempel.
 
Jag har ju som sagt aldrig vetat riktigt vad jag vill göra "när jag blir stor" utan har bara drömt om ett liv som musikalartist som min förebild Helen Sjöholm. Sen kommer verkligheten ikapp en och man inser att den drömmen kan bli så sjukt svår att uppnå.
För andra som kanske drömmer om att få bli lärare, doktor, kock, byggarbetare osv. så är det helt plötsligt mycket lättare (säger inte att det inte är svårt att bli dessa saker, det är de säkert) men jag menar att det finns en utbildning som gör att ni faktiskt kan få dessa jobb efteråt.
Jag då? Som inte vill bli något av de där. Hur ska jag göra?
Ska jag sjunga i 10 år och hoppas på att någon ska upptäcka mig?
Inte direkt lockande, även om det ju faktiskt är kul att sjunga hela dagarna så måste man ju faktiskt tjäna pengar på något sätt.
 
Jag vet inte ens om jag vill bli "sångerska" något mer.
Bara en dröm jag haft som barn.
Nu när man anses vara vuxen så ska man ju ha en plan helt plötsligt.
Du ska veta vad du vill göra och du ska kämpa för att nå dit.
Jag har kämpat mig igenom hela livet och inte bara med att veta vad jag vill göra med min framtid.
 
Bara lite tankar som dök upp i skallen.
Ha en bra kväll!